DW, datakameran och Sydamerika

Just det. Kände att jag kanske skulle informera om att jag blev för lat, bekväm och allmänt motvillig att göra ett inlägg om Peru och Ecuador. Fast eftersom det var bland det  coolaste jag gjort någonsin hänvisar jag nyfikna, och alla andra för det är mycket fina bilder, till Ebbas välgjorda inlägg om vistelsen i Sydamerika.
Jag börjar tjugo i tio imorgon så därför kollar jag nu på Doctor Who och målar. Och tar fler webbcam bilder såklart  En av mina kompisar har nu utan att veta riktigt vad han gett sig in på börjat kolla på Doctor Who. Tror han sitter just nu och ser ut som ett frågetecken framför skylltfönsterdocker-ailen (alla som har sett det förstår säkert(ni som inte har, börja se DW cuz det är bäst ok ok? bra)).

Det böljande blå samt börja gymnasiet

Där ligger hon nu, Havsgudinnan. Håret med fiskarna i och snäckskals örhänget. blev mer nöjd med fiskarna än själva ansiktet, men så kan det vara ibland. Fick även användning av min gelpenna som jag fick i födelsedagspresent (tack Victoria för tipset). 

Mamma var så snäll och scannade in bilden på sitt jobb med en större scanner så hela gudinnan fick plats, tack tack. 

Idag är det söndag och jag har gått mina första fyra dagar i gymnasiet. Än så länge stormtrivs jag. Tror det kan bli tre mycket roliga och intressanta år. Det är himla kul att träffa andra som inte är från byn jag bor i utan utomstående, nya personer. Mitt schema består mest av mina favorit ämnen, historia och samhällskunskap, så nu är jag inte alls lika skoltrött längre. Tror jag blev mer motiverad när jag fick i viss mån välja själv vad jag skulle läsa och inte lika inrutad och förutbestämd som det var i högstadiet. Går som jag kanske nämnt innan en historia spetsutbildning. Det innebär att det är som samhällsprogrammet men vi läser mycket mer historia, både steg ett, två och tre samt ett par extra exklusiva kurser.  

Ja, det var väl allt för denna gång. Vi hörs.

Förresten! Hösten är på väg med sina kyliga mornar och vackra löv. Snart så. Älskar höst.

Brunt och grönt

Det blev två ansikten till på väldigt kort tid.

När värmen gjorde mig sömnlös

Försöker hitta en bra position för att slappna av och somna in i. Sluter ögonen och koncentrerar mig på att släppa alla tankar som flyger runt i huvudet för att falla in i sömn. Men det är omöjligt. Lakanen är klibbiga av svett, rummet är för ljust och för mycket flyger runt i huvudet. Istället egnas tiden åt att kolla på flygplan som åker förbi högt högt åvanför hustaken. Fantiserar vart de är påväg och vart de varit. Myggorn surrar runt i hela rummet och är förbannat irriterande. Kroppen vill inte slappna av och bli så tung och sömning som den brukar bli när jag är trött. Tankarna vill inte samla sig, ljuset vill inte bli mörkare, svetten vill inte sluta klibba och de där jävla myggorna vill inte försvinna eller bara  dö. 

Tankarna försvinner till den senaste vintern. Hur kunde det ens kännas kallt och hur kunde tänderna hacka av kylan. Går den ens att frysa? Snö, kalla fingertoppar och rök till andedräkt verkar mer som en dröm än något annat. Att termometern någon gång stått under tjugofem grader känns helt overkligt. Det är som att kroppen glömt bort hur det kännes att frysa. Tanken slår mig att just detta tänkte jag i vintras, fast tvärt om. Då var det som att värme vara var en konspiration som aldrig existerat. Dock är kyla något som jag långt mycket mer uppskattar.

Flyttar madrassen från det lilla hönet av rummet som den brukar ligga i till under takfönsterna. Öppnar de lutande fönsterna på vid gavel och lägger igen. Kanske kan kvällsluften kan få mig att bli svalare. Försöker återigen samla tankarna och sövas ner. Men återigen gör sig årets varmaste dagar sig påminda med sina svettiga ryggar och ljusa nättet. Ugh låt mig bara sova och ge mig höst. Det räcker nu. Fattar att det är varmt men sluta nu. Det är nog. Vill ju bara sova.

Ett par rader som jag skrev när det var så innerligt varmt hela jävla tiden. Kunde inte sova så började skriva på telefonen vad jag tänkte. Blev för pretantiöst och för konstig men gillar det på något sätt. 

Sena sommarkvällar och Sydamerikaresan

Hej. Igen. Det var ett tag sedan. Kan man ju lugnt säga.

ok, hade stora problem hur jag skulle börja men detta går bra så jag bara fortsätter.

Ja, jag tror många som kikar in här nog förstår varför jag har varit frånvarande så länge. Och det är väl som det ska vara. Jag har helt enkelt inte haft tid att blogga, knappt lust heller. Men nu kände jag att planeterna stod rätt för att kunna gör ett inlägg. Fast jag varit borta kan jag ändå se att några fortfarande kikar in här vilket gör mig alldeles varm i magen. Tack, stort, fett megatack.

Några mobilbilder som visar en del av min sommar, än så länge. Har ju faktiskt typ tre dagar kvar (WHAAAT BÖRJAR JAG OM TRE DAGAR!? PAANIIIK! SERIÖS PAANIK!) av ledigheten. 

Bild ett är när jag och Frida var på Timbaktu och Veronica Maggio på sofiero. En oerhört fin kväll, men kan någon förklara grejen med Maggios gigantiska gröna händer som var på sidan på scenen?

Bild två & tre är när Axel, Filip, Pontus, Oliver och jag var och strampade runt med tandemcyklar på Ven. 

Bild fyra är rosa fluff-moln en sommarkväll.

Bild fem är en kväll hos Amanda.

Bild sex är typ en av de bästa. Ett strandhäng en kväll för att fira att jag fyllt sexton. jag blåser sopbubblor på på bilden hamnar en av bubblorna mitt framför Carls ansikte, ehe ganska iponeramde!?

Bild sju är något jag snart ska visa er!

Bild åtta är när jag får ett överraskningskalas på tolvslaget den 14 juli för att fira mina sexton sommarar. Fick sopbubblor vilket är typ det bäsa man kan få.

Bild nio är tagen när jag käkar kvällsfika med mig själv påväg till Josefine.

På den tiden jag varit frånvarande har min familj och jag även hunnit med en resa till Peru och Ecuador. Kan fortfarande inte riktigt fatta att vi var där. Sydamerika är så himla långt bort och de två veckorna som vi var borta gick så förbannat fort. Resan var i alla fall typ det coolaste ever. Oj vad jag ska åka tillbaka dit någon gång! Lite urpålock av bilder som togs där borta ska jag föröska slänga upp. 

vi hörs snart och tack återigen för att ni besöker mitt lilla krypin på inernet då och då.